Öppna fönster och dörrar och spela

din

favoritreggaelåt den 1 juli!

— för kärlek och enhet mellan alla människor på jorden —

Ännu en av dessa sommaraftnar då man ska äta och ha trevligt och umgås. När ateisterna är inne på sin fjärde snaps (om det är små glas) börjar gliringarna om religion och andlighet. Det är jag som tror på Gud, om någon nu har missat det. Men det är hedningarna som är fanatiker. Fanatiska ateister. Smaka på begreppet. Det verkar bakvänt, men det är ett faktum att både på hög nivå (Förbundet Humanisterna) och på lägre nivå (vanliga grannar och släktingar) frodas fanatismen bland dessa icke-religiösa.

Jag kan klara mig genom en fest utan att angripa, än mindre sjunka till nivån personangrepp. "Vad säger din Gud om det då?" säger någon som egentligen inte vill ha något svar. Och de får inget svar, eftersom jag inte äger någon egen Gud. I och för sig dricker jag ju inte alkohol, och det är kanske därför jag kan låta bli att såra. Men ont kan det göra, ordentligt ont. Tänk dig att du är förälskad upp över öronen och hela tiden vill nämna din älskades namn och berätta om hur bra och fin han/hon är. Så känner jag för Gud inombords. Och så kommer någon med en förljugen beskyllning riktad mot min älskade. Det gör ont. Men jag är tyst, för Gud har sagt till oss bahá'í-troende att vi inte såra människor som har en annan tro, därför ger vi oss inte in i dispyter. Inte ens med atister, för visst är ateism en tro om än inte någon religion.

Men svårt är det. "Varför stoppade inte DIN Gud Hitler och Andra världskriget?" Visst skulle jag kunna besvara frågan. Men det kräver att den som frågar har ett visst "djup", ett rörligt intellekt, ateist eller inte. Och att personen i fråga är nykter. Så någon gång ibland svarar jag att under hela mänsklighetens historia har aldrig något ont kommit från Gud. Gud har heller inte straffat några egyptier, invånare i Sodom och Gomorra, eller kastat ut Adam och Eva ur Paradiset eller översvämmat jorden. Det mesta i Gamla testamentet är ombearbetade myter från urgamla polyteistiska samhällen, i vissa fall har det inträffat någon naturkatastrof som människorna inte förstått, men vår Skapare har inte haft något med det att göra.

Allt ont, all orättvisa, allt förtryck, alla svek, alla bedrägerier, allt våld, allt dödande, osv. kommer från människornas själva. Och varje människa kan endast ensam vända sig till Gud med sitt dåliga samvete om han/hon nu har något.

Nationaldagen, den 6 juni,  var ingen större grej när jag var barn. I skolan förklarade lärarna för oss att det uppsluppna firandet i grannländer som Norge och Finland hade historiska orsaker, och att dessa länder hade angripits, ockuperats och frigjort sig som nationer.

Svenska flaggans dag firades den 6 juni varje år, men 1983 som dagen fick status som nationaldag och år 2005 som helgdag i Sverige. Dagen sägs firas till minne av dagen då Gustav Vasa valdes till Sveriges kung 1523. Vi ska då ha kastat av oss ett danskt övervälde och kört ut deras tyska knektar. Både 1809 års regeringsform och den nuvarande 1974 års regeringsform tillerkände den 6 junis speciella status.

Som ett av skälen till att göra nationaldagen till en helgdag har bl.a angivits att många invandrare förvånades över att svenskarna inte firade sin nationaldag.Det låter minst sagt lite konstruerat.

Det har gått inflation i speciella dagar för allting – mors dag, fars dag, barnens dag, julafton, påsk, valborg, pingst, kristi himmelsfärdsdag, midsommarhelgen, allhelgonahelgen, halloween, alla hjärtans dag, osv, och en allt mer utbyggd nationaldag. Ytterst handlar det väl att få svenska folket att öppna plånboken. Öka köplusten så att säga.

Det finns även internationella dagar, t.ex FN-dagen den 24 oktober, som inte många bryr sig om. Det är synd, eftersom ett långsiktigt hållbart världssamhälle är den enda vägen att gå för en allt mer plågad värld.

Globalisering är en gammal tanke. Folk som romarna startade sina krig och erövrade hälften av den kända världen för att inte själva ockuperas, beskattas och eventuellt förslavas. Pax Romana, ("den romerska freden")  var en propagandaterm för den period av inre fred som rådde i romerska riket från Augustus till Marcus Aurelius, det vill säga 27 f.Kr.–180 e.Kr Fredsperioden varade i 200 år, och under dessa två sekel pågick ändå oavbrutet gränskrig.

Ett världssamhälle skulle inte ha några yttre gränser och fiender, såvida vi inte råkar i konflikt med klingoner om planeter att kolonisera. De inre gränserna sätter varje människa själv. Bahá'í-rörelsens grundare Bahá'u'lláh  (1817 – 1892) betonade gång på gång internationell solidaritet i sina skrifter, och antydde att även nationernas härskare satt fast i de lera och dy som nationalismen utvecklar:

Alla människor har skapats för att föra vidare en ständigt framåtskridande civilisation.

... Det upphöjda Väsendet säger. Det grundläggande syfte som besjälar Gud är att värna om mänsklighetens intressen och främja dess enhet samt att gynna kärlekens och vänskapens anda bland människorna. Vår förhoppning är att världens religionsledare och härskare enade skall stå upp för att omdana denna tidsålder och återställa dess välgång. Låt dem hålla rådslag tillsammans efter att ha begrundat dess behov och genom ivrig och fullständig rådplägning erbjuda en sjuk och svårt plågad värld det botemedel den behöver ...

Gud give att världens folk måtte ledas till insikt om sitt eget bästa, till följd av ädla strävanden från sina härskare och från de visa och lärda bland människorna. Hur länge skall mänskligheten framhärda i sin villfarelse? Hur länge skall orättvisan bestå? Hur länge skall förvirring och oordning råda bland människorna? Hur länge skall stridigheter få skaka samhället? ...

O, stridande folk och släkten på jorden! Vänd era ansikten mot enheten och låt strålglansen från dess ljus skina över er. Församla er och besluta er för Guds skull för att utrota allt som kan vara en källa till stridigheter mellan er. Då skall skimret från världens stora Ljus omsluta hela jorden, och dess invånare bliva medborgare i en stad och innehavare av en och samma tron. ...

Stå upp, och förstör beväpnade med trons kraft er egen fåfänga inbillnings gudar, de egon som utsår tvedräkt bland er. Håll fast vid det som för er samman och förenar er. ... Det upphöjda Väsendet säger: O ni högt älskade! Enhetens tabernakel är rest, betrakta varandra inte som främlingar. Ni är frukterna på ett träd och bladen på en gren. Vi hyser hoppet att rättvisans ljus måtte lysa över världen och frälsa den från tyranni ...

Den dagen närmar sig alltmer då alla folk i världen kommer att ha antagit ett världsspråk och en gemensam bokstavsskrift. När detta uppnåtts skall det för en person, som reser till vilken stad som helst, kännas som om han kommer till sitt eget hem. Dessa saker är ofrånkomliga och absolut nödvändiga. Det åligger varje insiktsfull och omdömesgill människa att sträva efter att omsätta det som skrivits i verklighet och handling ... Den är sannerligen en människa, som idag viger sig åt tjänandet av hela mänskligheten. Det stora Väsendet säger: Välsignad och lycklig är han som står upp för att främja jordens folk och släktens högsta intressen. På ett annat ställe säger Han: Det tillkommer inte honom, att känna stolthet, som älskar sitt eget land, utan snarare honom som älskar älskar hela världen. Jorden är blott ett land och mänskligheten dess medborgare.

(Axplock ur Bahá'u'lláhs skrifter)

3 juni 2011. En rapport från Bahá'í World News Service beskriver den senaste vågen av samlade insatser för att begränsa bahá'í-tron i Iran, landet där denna numera världsvida religion föddes i mitten av 1800-talet.

Iranska tjänstemän har stormat 30 bahá'í-hem och gripit omkring 16 ledare för Bahá'íi-institutet för högre utbildning (BIHE) och anklagat dem "spridning av en vilseledd grupps propaganda och upprättande av fällor för rättroende medborgare." Därefter har nio av de arresterade enligt uppgift släppts.

Med tanke på att Iran inte ger anhängare av bahá'í-tron tillträde till landets universitets- och högskoleutbildningar, är BIHE ett av de viktigaste verktygen för överlevnad och utveckling av bahá'í-samfundet ' i Iran, något som de iranska myndigheterna är väl medvetna om. Gripandena liknar de razzior som inträffade i slutet av 1990-talet, då 36 BIHE-lärare greps, även om de flesta av dem inom kort släpptes.

BIHE-studenter nekas regelmässigt tillträde till högre utbildning, och även yngre BIHE-studenter trakasseras och förföljs på grund av sin tro. BIHE har varit en ovärderlig resurs för unga bahá'íer  genom att ge dem tillgång till högre utbildning, främst genom allt mer underjordiska online-klasser. De fysiska högkvarteren för BIHE har varit inrymda i hemmen hos ett fåtal lärare och professorer (även muslimska sådana), men som någorlunda öppna institutioner har dessa stegvis stängts ned av den islamistiska staten.

Såvitt känt har dessa bahá'í-ledare inte gripits av någon annan anledning än deras religiösa tro, vilket är ytterligare ett bevis för den omfattande förföljelse av religiösa minoriteter som pågår i Iran. Genom att förhindra BIHE:s verksamhet, förvägrar den iranska staten bahá'í-ungdomarnas grundläggande rätt till utveckling, vilket strider mot en grundläggande princip i FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Med tanke på efterfrågan på en utbildad befolkning i en alltmer globaliserad värld och även ökade krav på högre utbildning på den iranska arbetsmarknaden, är utestängningen av bahá'í-troende från högre utbildningar tillsammans med t.ex indragning av pensioner för äldre bahá'íer ytterligare ett medel för den iranska staten att marginalisera och kväva bahá'í-tron utan att behöva ta till tortyr, avrättningar, rivning av bostäder och annat traditionellt våld.

KÄLLA: The Muslim Network for Bahá'í Rights